Sverige har klarat sig ur den internationella krisen som bäst i klassen inom EU. Genom ett oerhört tydligt och målmedvetet agerande för att öka den Svenska skattebasen genom att stimulera arbete på många sätt.
Alliansregeringen har via jobbskatteavdraget tillfört mer i lönelyft än vad någon facklig förhandling någonsin gjort.
Att S/V och MP och LO sedan går ut och kritiserar regeringen för att den inte skapat samma löneökning för pensionärer och skapar klyftor i samhället är underligt då LO:s förhandlingar heller inte ger pensionärer mer i ”lön”.
Nu när skattebasen har ökat och utrymme skapats så har även pensionärer fått skattesänkningar och det är rättvist och bra men skulle aldrig ha gått att utföra om inte skattebasen ökats.
Sverige har dessutom lyckats ta sig igenom den internationella krisen med en mindre utlandsskuld idag än för 4 år sedan vilket även det skapar möjligheter för framtiden. Detta skulle troligen aldrig ha varit möjligt om strategin istället varit att stimulera bidragsförsörjning och köpa upp krisande bilbolag.
Framtiden ser med andra ord ljus ut men jag vill mitt i detta lyfta ett varningens finger för vårt välmående. Det finns talesätt som säger att pengar gör ingen lycklig m.m. och till viss del är det givetvis sant. Våra unga samt fler och fler familjer hamnar i ”socialproblem” och det kan vi inte acceptera. När nu hjulen börjat snurra på igen måste vi använda nästa överskottsmarginal inom detta område.
Jag tror mycket på att föreningslivet måste ges extra stimulans för där finns mycket gemenskap, fostran och identitetsskapande.
