Fokusområde

Tänk vad tid som läggs i debatter och åsikter gällande barnens första 1,5 år. Hur viktigt det är med lika tid med mamma och pappa. Hur viktigt det är för bägge föräldrarna att dela lika m.m De röd/gröna vill till och med lagstifta lika dagar om de vinner valet. För barnens bästa säger man.
Sen pratas det massor om vad som måste göras för ordning och reda i skolan. Varför är ingen intresserad av tiden däremellan?
Jag tror ingen tror att det är de första 1,5 åren som gör att vi får oordning och oreda i skolan och där skall vi sedan åtgärda vad som gått fel.
Vi måste lägga mer tid på att förändra vårt samhälle till gemenskap mellan generationer. Vi måste stötta familjer att få alternativ till att lämna uppväxten till förskola och fritids i den utsträckning som görs idag.
Jag anses säkert av en del som bakåtsträvare med detta men hellre det än att acceptera den utvecklingstrend som vi nu har inom skolan med barn som har mer och mer utmaningar som inte handlar om skolan. Jag tror även en framgångsväg är att ge föreningsliv bättre förutsättningar då det är där vi kan lära empati,att ta mot och medgångar samt känna gemenskap.

Löjligt

Nu visar de röd/gröna hur lite de tar familjepolitiken på allvar. De vill av ideologi tvinga familjer och övriga samhället till ett socialistiskt system som de själva anser rätt. Vi skall lämna barnen till staten och gå ut och arbeta, kvinna som man,alla skall bidra till samhället. Inte hade Ohly mycket att komma med precis. Bröstpump blev svaret.
Föräldrar löser detta själva eller är det så att de som kämpar hårdast för kvotering har en annan uppfattning någonstans ifrån än att detta fungera för dagens familjer.
Till 100% har alla jag känner (egna barn, kollegor) delat föräldraförsäkringsdagarna sig emellan till så gott som 50/50 ( kan inte säga att det är exakt antal dagar). Det är männens krav att vara hemma.

Ser man med i Vänsterns värld kanske enbart barn som kommande arbetskraft och fram tills dess ett hinder för föräldrarna att arbeta.